Ur förordet: FN-organet för livsmedels- och jordbruksfrågor (FAO) beräknar att fram till århundradets mitt måste dubbelt så mycket skördas på världens åkrar som 2008 om världens växande befolkning ska kunna mättas. IAASTD (International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development) kräver en politisk kursändring, en ny livsmedelsförsörjning. Industriländernas lobbygrupper spjärnar emot. Bakom kulisserna pågår striden om den rätta vägen, om framtiden för världens livsmedelsförsörjning. I den verkliga världen spetsas situationen till. Och så snart konjunkturen tar fart igen, oljepriset vänder upp och klimatförändringarna minskar skördarna hotar en storm på livsmedelsmarknaderna som kan svepa undan den politiska stabiliteten i hela regioner.

Share/Bookmark

Share/Bookmark

Hur gör man för att i skolan utveckla små barns skrivna berättelser?
Lucy Calkins och hennes kollegor visar i Berätta mer! att det i mångt och mycket handlar om lärarens förmåga att lyssna på det enskilda barnet när det talar om sitt skrivande. I detta lyssnande måste läraren också använda en gedigen kunskap om barns läs- och skrivutveckling. Genom en snabb genomläsning av barnets text kan hon se var i utvecklingen barnet befinner sig och föreslå vad som skulle kunna vara nästa steg i skrivprocessen och på så viss stödja barnet på bästa sätt.
Lucy Calkins och kollegorna vid Teachers College Reading and Writing Project i New York har spelat in hundratals samtal  mellan barn och lärare. I analysen av dessa samtal har de funnit en uppsättning principer att följa i det vägledande samtalet. Många av dessa samtal återges i boken. Vi får följa hur läraren med inlevelse undersöker, beslutar, undervisar och kopplar vidare.

Berätta mer! förser läraren i årskurs f-3 med verktyg som kan stödja  det goda vägledande samtalet. Det är inte bara barnet som utvecklas i sitt berättande utan lika mycket läraren som blir delaktig i en ständigt pågående lärandeprocess.

Share/Bookmark

Share/Bookmark

Share/Bookmark

Finns den fria viljan? Är människan sin egen herre? Den klassiska filosofiska frågan om viljans frihet har på senare tid blivit föremål för en debatt mellan filosofer och hjärnforskare, som också nått en bredare offentlighet?

I denna bok utvecklar neurobiologen Gerhard Roth och filosofen Michael Pauen vad de kallar en »upplyst naturalism». Enligt denna teori är viljefrihet en förmåga som i princip liknar den språkliga eller matematiska förmågan. Den utvecklas under evolutionens gång och i enskilda individers livshistoria. Den förekommer i olika grader och varianter. Och på samma sätt som utvecklingen av språklig och matematisk förmåga kan den undersökas empiriskt. Den har en neuronal bas, men en fri handling (eller en räkneoperation) kan inte reduceras till en neuronal process. Det är denna avgränsning från reduktionism som gör att författarna kallar sin naturlism »upplyst».

Detta slag av naturalism står i motsättning till den traditionella uppfattningen av viljefrihet, som hävdar att frihet och determinism är oförenliga. Ett rimligt frihetsbegrepp måste, enligt författarna, möjliggöra en avgränsning gentemot alla former av tvång och gentemot slump. Båda avgränsningarna blir möjliga om frihet tolkas som självbestämmande, ty självbestämmande förutsätter att en handling är bestämd av motiv, önskningar och uppfattningar som kan tillskrivas den handlande själv. En handling som överhuvudtaget inte är determinerad kan följaktligen inte heller determineras av den handlande. Ett fritt beslut måste ha ett samband med den handlandes person.
När frihet tolkas som självbestämmande framstår också en materiell realisering av fria beslut som något oproblematiskt. Om vi inte tänker oss exis-tensen av ett immateriellt intellekt, måste önskningar och uppfattningar realiseras av neuronala processer i vår hjärna. Hur skulle de annars kunna utöva något inflytande på våra handlingar och beslut? Självbestämmande baserar sig på bestämda neuronala aktiviteter, och en bättre förståelse av dessa kan kasta ljus också över vår förmåga till självbestämt handlande.

Den »upplysta naturalismen» har konsekvenser för de föreställningar om frihet, skuld och ansvar som ligger till grund för straffrätten. Enligt författarnas frihetsbegrepp är en person skyldig när hon genom en självbestämd handling bryter mot en regel. Men det betyder att hon måste ha varit i stånd att följa regeln, alltså att handla annorlunda. Att hon inte gjorde det får inte bero på blotta slumpen, utan måste kunna föras tillbaka på hennes uppfattningar och önskningar. Därför kan man också ställa henne till svars för regelbrottet. Om däremot en person inte handlar självbestämt ? t.ex. på grund av en hjärnorganisk eller psykisk störning eller på grund av att hon är i affekt ? så är hon inte heller skyldig.
Michael Pauen är professor i filosofi vid Humboldt-universitetet i Berlin.
Gerhard Roth är professor i beteendefysiologi och neurobiologi vid universitetet i Bremen.

Köp den här: www.daidalos.se

Share/Bookmark

”It don’t mean a thing if it ain’t got that swing”. Glöm inte det!

Genom att ta fram konceptsnapsen O.P Kristall föryngrade vi varumärket och gav det en ny marknadsposition.